Inte till kattungarna men till..
ankorna. Jag hade tidigare funderat på om alva skulle sluta med napp nu i sommar, men avslog då hon ej verkar redo för att sluta med dem. Nappen är hennes trygghet och hon verkar inte klara sig utan den ännu.
Vi gick för att tittade på nappsamlingen och jag berättade för alva att där får hon slänga napparna när hon är redo för det.
Alva var helt fashinerd av alla nappar. Hennes napp höll hon hårt i och sa min nuna..(hennes ord för napp)
nappsamlingen
Efter en stund går vi vidare där runt lillskansen. Alva älskade att titta på djuren där.
Roligast där må nog va ankorna. Hon titta och prata för fullt. Ankan simmar säger Alva, lägger sig ner och gör likadant.
Sen säger hon Anka nuna och vips innan man hinner se hade alva slängt sin napp till ankorna.
Men hon brydde sin inte om det...utan sa bara mamma titta och pekade.
Sen vinkade hej då och gick vidare.
Ankorna och alvas napp.
Bra att man har ett lager hemma, för dem behövde hon vid nattning som alltid.
